Cortinarius orellanus
(Orangebrun giftspindelskivling)
Ätbarhet
†† Dödligt giftig
Typisk vegetation
Ek, bok eller hasselskog
Beskrivning
Orangebrun giftspindelskivling (Cortinarius orellanus) är en relativt ovanlig men mycket farlig svamp, dödligt giftig genom giftet orellanin som framför allt angriper njurarna. Förgiftningssymptomen kommer ofta först flera dagar efter förtäring, vilket gör svampen extra förrädisk. Den växer främst i lövskog under sensommar och höst, ofta under ek, bok eller hassel.
Hatten är först välvd, senare mer utbredd och kan ibland ha en låg, svag puckel i mitten. Ytan är fint filthårig och torr, med jämn orangebrun färg som ibland kan dra åt rostrött. Hattkanten är ofta något ljusare och kan vara svagt inrullad hos unga exemplar. Skivorna är orangebruna redan tidigt, relativt tjocka och ganska glesa jämfört med många andra spindelskivlingar. De mörknar något med åldern när de rostbruna sporerna mognar. Foten är blekgul till guldgul, ofta något ljusare upptill och kan med åldern få brunare inslag mot basen. Den är relativt slank, cylindrisk eller svagt avsmalnande nedåt, ibland med svag resterande slöjzon. Köttet är ljust gulaktigt till svagt orangebrunt, utan stark lukt eller smak – något som gör den ännu farligare, då inget ”varnar” vid smakprov. Svampen ska aldrig under några omständigheter användas som matsvamp.
Förväxlingssvampar: Toppig giftspindling (Cortinarius rubellus) är en annan mycket giftig spindelskivling med liknande färgskala. Båda innehåller orellanin och kan orsaka livshotande njurskador. Alla spindelskivlingar bör betraktas som potentiellt farliga.
Hatten är först välvd, senare mer utbredd och kan ibland ha en låg, svag puckel i mitten. Ytan är fint filthårig och torr, med jämn orangebrun färg som ibland kan dra åt rostrött. Hattkanten är ofta något ljusare och kan vara svagt inrullad hos unga exemplar. Skivorna är orangebruna redan tidigt, relativt tjocka och ganska glesa jämfört med många andra spindelskivlingar. De mörknar något med åldern när de rostbruna sporerna mognar. Foten är blekgul till guldgul, ofta något ljusare upptill och kan med åldern få brunare inslag mot basen. Den är relativt slank, cylindrisk eller svagt avsmalnande nedåt, ibland med svag resterande slöjzon. Köttet är ljust gulaktigt till svagt orangebrunt, utan stark lukt eller smak – något som gör den ännu farligare, då inget ”varnar” vid smakprov. Svampen ska aldrig under några omständigheter användas som matsvamp.
Förväxlingssvampar: Toppig giftspindling (Cortinarius rubellus) är en annan mycket giftig spindelskivling med liknande färgskala. Båda innehåller orellanin och kan orsaka livshotande njurskador. Alla spindelskivlingar bör betraktas som potentiellt farliga.