Fjällig taggsvamp (Sarcodon imbricatus) växer på marken i granskog, ofta i stora bågar eller ringar (så kallade häxringar). Den bildar kraftiga, fjälliga fruktkroppar och är en av de mer iögonfallande taggsvamparna i barrskogen. Arten har använts som matsvamp men är ofta besk och räknas numera inte som någon bra matsvamp.

Fruktkroppen kan bli stor, ofta 10–30 cm i diameter. Hatten är först välvd men blir senare mer utbredd och ibland svagt insjunken i mitten. Ovansidan är gråbeige till brungrå och tätt täckt av mörkare, taktegelliknande fjäll. Hos äldre svampar mörknar hattens ovansida och får mer bruna till mörkbruna nyanser, medan fjällen blir tydligare markerade. Taggarna sitter tätt på hattens undersida och är först ljusgrå till gråvita, senare mer gråbruna. De är nedåtriktade och bryts lätt om man drar fingret över dem. Stammen är relativt kort i förhållande till hattens storlek, kraftig, mer eller mindre centralt placerad och oftast färgad i samma gråbruna ton som hattens ovansida, ibland något ljusare mot basen. Köttet är tjockt, fast och ljust till gråaktigt i hatten, något segare i stammen. Smaken är ofta besk eller sträv, särskilt hos äldre exemplar, vilket är en orsak till att fjällig taggsvamp inte används som matsvamp.